Rolig fakta om vatten

Världens torraste plats

Atacama är ett ökenområde i norra Chile längs Stilla havet. Området är en platå av salares (saltbassänger), sand och stelnad lava där det aldrig regnar, vilket gör det till världens torraste plats. Det regnade faktiskt här 1971 men det var första gången på 400 år. Atacamaöknen är till ytan cirka 181 300 kvadratkilometer.



Världens blötaste plats

Mount Waialeale på Hawaii, har flest regndagar med 350/år. Tät och frodig grönska avger värme och fuktighet (som ett växthus). Solen lyser och avdunstningen via vattenångan stiger upp i atmosfären, kyls av och bildar regn, som hamnar på växter och den varma marken, osv ..

Konstgjort regn

Det är möjligt att skapa konstgjort regn eller att "så" regn, som det även kallas. Metoden, som kom till efter andra världskriget, innebär att man sprutar kemikalier som silverjodid eller torris i ett vattenrikt moln så att vattendropparna fryser partiklarna. Besprutningen kan ske från flygplan eller genom beskjutning från marken. Partiklarna smälter på vägen och faller sedan ned som till synes vanlig nederbörd på marken. Metoden kan exempelvis användas för att rädda skördar i regnfattiga områden eller för att minska risken att ett oväder når fram till en specifik plats. Den är dock dyr och omdiskuterad. Kritikerna menar på att den här typen av manipulering med atmosfären kan orsaka extrema vädermönster och anser att frågan ignorerats i klimatförändringsdebatten.

Inför OS-invigningen i Peking 2008 ville man försäkra sig om uppehållsväder och tusentals raketer sköts därför in i moln för att få regnet att falla i förtid./Åsa Svensson

Källor: Dahl, K. & Hardestam, M. (2010). Blött sött och salt-allt om vatten. Malmö: Alvina förlag.
            Wikipedia.se

Åsas besök på Baltazar

Baltazarbesök den 10/5

 
Tidigare har jag förknippat ordet teknik med olust och oförstånd i högstadiet. Men den här kursen på högskolan i naturkunskap och teknik samt besöket på Baltazar, har fått mig intresserad och nyfiken, jag vill veta mer! Hade mina lärare i högstadiet väckt min nyfikenhet, genom att förklara, visa tålamod och glädje inför ”sitt ämne” hade jag förmodligen kommit ihåg det som jag läste och förstått meningen med att löda och dra elledningar. Istället upplevde jag att lärarna delade in klassen i pojk- och flickgrupper, intresserade elever och elever som gick på obligatoriska lektioner. Jag anser att lärarens roll är att få sina elever/barn intresserade och nyfikna till att våga testa och utforska, vilket leder till lärande.

Besöket på Baltazar var givande anser jag, synd att besöket inte var tidigare innan jag hade mitt experiment om vattnets kretslopp. Jag kommer att besöka Baltazar både privat med mina egna barn samt förskolebarn, då jag anser att flera intressanta teman fanns att tillgå./ Åsa Svensson

Teknik i förskolan!

Jag har sedan kursens start funderat på vad jag ska skriva om när det gäller teknik i förskolan. Till en början tyckte jag att det verkade svårt. Efter att ha läst i kurslitteraturen och då framför allt Ginner & Mattsson(1996) som definierar begreppet teknik såhär på sidan 22: " Teknik är allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process" blev det väldigt mycket enklare.
Helt plötsligt kunde jag se teknik överallt på förskolan, vattenkranar, bestick pennor är alla teknik fast på olika sätt. Det är människans uppfinning för att förenkla vardagen.

Barnen på min VFU avdelning tycker mycket om att klippa med sax. Eftersom barnen är mellan två och tre år får de inte använda saxarna utan att någon vuxen är närvarande, så en dag var jag med de yngsta barnen i ateljén, där saxarna finns. Arbetslaget har tagit med veckotidningar av allehanda slag som barnen får klippa i. Ett av barnen vill klippa i en tidning och fick en sax. Han var inte så van att klippa med sax men lyckades mycket bra ändå trots en egen strålande teknik med detta hjälpmedel. Han öppnade saxen med båda händerna, därefter lade han tidningssidan emellan för att sedan stänga saxen med båda händerna. Resultatet blev ett klipp! Barnet fortsatte att klippa på sitt sätt i en lång stund mycket koncentrerat. Jag blev väldigt imponerad av att se detta barn använda saxen!
Linnéa Björkman

referens: Ginner, T. & Mattsson, G.(red)(1996). Teknik i skolan.Lund : Studentlitteratur.

Teknikobservation på min förskola

Något som är ett tekniskt hjälpmedel som barnen på min VFU är fascinerade av är hålslagaren. De tycker att det är roligt att sätta fast pappret och sedan trycka på handtaget så att det blir hål i pappret. De har även sett personalen göra så för att kunna sätta in papper i pärmar. Vid ett tillfälle då jag skulle sätta in teckningar i några barns pärmar så tog jag med mig teckningarna och hålslagaren in i rummet där pärmarna står, tog ner pärmarna på golvet och började göra hål i ett papper. Det var vid detta tillfälle fyra pojkar (4-5 år) som lekte med bilar i samma rum, och när jag använde hålslagaren så frågade de varför jag gjorde så, och när jag sa att det var för att kunna sätta in deras teckningar som de gjort i deras pärmar så ville de genast hjälpa mig. De var noggranna och försiktiga så att pappret inte skulle sätta sig snett vid håltagningen. Men när de nästan var klara med alla teckningar så hände tyvärr en olycka. Det var ett papper som gick sönder vid ett av hålen, och pojken som hade gjort hålen på det pappret blev väldigt ledsen då det var hans teckning. Jag sa att jag kunde laga det med hjälp av tejp men han var lite tveksam för han sa att det skulle se fult ut. Men som tur var så tyckte han inte att det såg fult ut, utan att han nästan inte kunde se det trasiga, så då blev han glad igen. Barnen tycker även att det är roligt att ta bort plastlocket som sitter på undersidan av hålslagaren och titta på ”konfettin” som blir.

/Sophia

Landhöjning

Landhöjning

Efter nedtryckning av inlandsisen för ca 10400 år sedan, reser sig nu jordskorpan sakta upp igen. Den totala nedpressningen av landet har beräknats till drygt 800 m. Detta innebär att det kommer att ta flera tusen år innan landshöjningen har avslutats.

Landshöjningen styrs av jordmantelns viskositet (mått på hur trögflytande materialet är i jordens inre). Den första beräkningen av landshöjningens storlek gjordes av Anders Celsius år 1743. Det förekommer även höjningar av jordskorpan i samband med bergskedjebildningar, detta brukar benämnas som tektoniska höjningar.

Dagens höjning är ungefär 9mm/år i västerbottens kustland. Som exempel på landshöjningens följder så var Mälaren under vikingatiden en havsvik, men avsnördes under medeltiden gradvis och blev en sjö. Under en mansålder kan fartleder till sjöss bli oframkomliga och nya grund kan uppkomma./ Åsa Svensson

Källor: www.ne.se
    www.geologivagen.se