En melodi om vattnets kretslopp!

Hej!
Idag har jag försökt hitta material till mitt kommande vattenprojekt som jag har tänkt genomföra under de två kommande veckornas VFU. Fick ett tips om en bra sång som beskriver vattnets kretslopp och länkar därför till:
http://www.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fwww.youtube.com%2Fwatch%3Fv%3DlVu86FuGXVM&h=43f2a

texten är:
Vattenmoln som faller ner som regn och snö
som smälter ner och rinner
i snabba bäckar som porlar,
...glider fram i älv och flod,
vilar i en blank sjö
eller gungar ut i havet,
solen värmer hav och sjöar,
fukten stiger upp mot himlen och bilda\\repetera

Ha en fortsatt trevlig torsdagskväll!
Linnéa

Seminarium - Etik 31/3 2011

Sammanfattning etik

Vi diskuterade fobier bland pedagoger samt barn. Vart går gränsen? Hur bör man vara som professionell lärare i detta sammanhang? Får man som pedagog visa sin rädsla för barnen?

Mat situationen i förskolorna kom också fram i diskussionen. Hur bör man som pedagog agera när barn inte äter upp mat. Ska man tvinga barnen att äta upp? Är det etiskt rätt att slänga mat som någon har gjort? Bör man disikera djur på förskolan? Vad är egentligen mening med det? Kan följderna bli att barnen inte vill äta kött efter det? ( hänvisar till dagens föreläsning med Susanne Klaar)

Vi i bas gruppen pratade även om man bör ta in levande djur i förskolan? Är det etiskt rätt? Hur vet man om djuren lider? Har vi som pedagoger rätt att värdera vilka djur som får lida och andra inte?

Genmanipulation är detta okej? Bör man använda sig av djur för att få fram en bra forskning?

Vi människor importerar mat ifrån fattiga länder för att sedan slänga deras mat när befolkningen i de landen svälter.

Vi reflekterade också över hur man ska bemöta barn som pratar om döden och vad som händer efter döden.

Är det rätt att barnen ska få gå på toaletten tillsammans?

Vattnets kretslopp - Ett naturfenomen

Vattnet på jorden befinner sig i ett ständigt kretsloppet. Det avdunstar från haven, sjöarna och marken och blir till vattenånga och när vattenångan kondenseras (kommer upp i atmosfären) så bildas moln och nederbörd. Vilken typ av nederbörd som bildas beror på vilken temperatur och fuktighet atmosfären har. Nederbörden fortsätter ner via marken och grundvattnet till sjöar och vattendrag, och sedan till havet igen.

(Källa: smhi.se)

Vattnets kretslopp- ett naturfenomen

Vattnet på jorden befinner sig i ett ständigt kretsloppet. Det avdunstar från haven, sjöarna och marken och blir till vattenånga och när vattenångan kondenseras (kommer upp i atmosfären) så bildas moln och nederbörd. Vilken typ av nederbörd som bildas beror på vilken temperatur och fuktighet atmosfären har. Nederbörden fortsätter ner via marken och grundvattnet till sjöar och vattendrag, och sedan till havet igen.

Texter om vattnets kretslopp

Sitter och letar efter vetenskapliga artiklar om vattnets kretslopp, men det kommer inte fram så mycket som jag trodde att det skulle göra.

Det som jag har hittat hittills är :
http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi/hydro/grundvatten-bildning.html

Får hoppas att jag hittar mer bra texter.

/ Sophia

Seminarium 3/3 med basgrupp 5

Seminarie 3/3 2011

I vår examinationsuppgift ska vi dokumentera barns lärprocess.

Vi diskuterade varför vi ska dokumentera. På vissa förskolor tas det mycket kort varje dag som sedan används i bildspel som föräldrarna ser när de lämnar eller hämtar sina barn. Det är inte alla barn som är intresserade av att titta på bildspelet.  På en del förskolor tar dokumentationen tid från barnens tid. På en del förskolor har pedagogerna viss tid för barnen och viss tid till planering och dokumentation.

Reflektionstid är viktigt för att kunna se på bilderna i dokumentationen och diskutera för att kunna se lärandet. På vissa förskolor läggs mycket tid ner på att ta kort på barnen, lägga in text som handlar om vad barnen sa eller gjorde och sedan ett utdrag ur läroplanen. Detta sätts in i ett bildspel men reflekteras inte av pedagogerna emellan eller med barnen.

Det behövs en tanke bakom dokumentationen. Vissa barn är med på många kort och andra inte. Det är inte alla föräldrar som vill att deras barn ska vara med på kort. På en förskola har de ”veckans barn” där ett barn sätts i fokus och dokumentationen handlar om just det barnet.

Det är inte nödvändigt att ta kort på barnens ansikten. Det går att ta kort på barns händer och själva lärandet.  De forskningsetiska kraven som forskare har kan vi ta hänsyn till i vår dokumentation av barnen.

Det är viktigt att tänka på sekretessen och det gäller även vad vi säger om barnen.

I den enskilda portfolion är dokumentationen mer pedagogisk.
Barnens portfoliopärmar är viktiga för att barnen ska få möjligheter att minnas, känna igen och reflektera kring deras lärprocess. Vi hade en diskussion om pärmarnas placering som oftast finns i hallen. Där barnen kanske inte befinner sig. Det är kommenterarna till korten som är viktiga.

Artikeln handlade om att det är viktigt med dokumentation för att se barns lärande och för att kunna betrakta och diskutera för att bli bättre.
Vi tänker på att det är viktigt med maktpositioner med tanke på dokumentationen. Det är skillnad på att betrakta och att bli betraktad. Den som betraktar har ett övertag över den som blir betraktad.

Dokumentation kan göras genom videofilm, att ta kort och skriva observationsanteckningar. En annan form av dokumentation är att skriva upp barnens kloka tankar i en särskild bok som hänger i hallen. En flicka kom in en morgon och sa ”Vad det dammar ute idag” när det i själva verket var dimma. På en annan förskola tas det kort på barnet och ett citat som barnet sagt. En fråga som vi har är vad barnet tycker om det. Har vi frågat dem?

Grupp 5 B

Vi har valt att studera fenomenet vattnets kretslopp. Vi har tänkt utgå från barnens olika åldrar samt de förutsättningar som finns på våra respektive VFU förskolor. Efter våra tre handledningstillfällen på högskolan kommer vi att träffas och planera hur vi ska gå tillväga för att genomföra lärandetillfällen genom expriment. De expriment vi kommer fram till att vi ska genomföra kommer vi först att göra i skolans laboratorium, så att vi vet att de kommer att fungera i praktiken.
Vi ska under de kommande veckorna läsa i vår kurslitteratur samt ta del av vetenskapliga artiklar och studier som berör och förklarar vårt utvalda fenomen.Vi måste ha mycket kunskap om vattnets kretslopp så att vi kan svara på barnens frågor.

Åsa, Sophia och Linnéa

Behövlig kurs

Jag börjar verkligen känna mer och mer att den här kursen är välbehövlig för min egen del, och mina kunskaper. När jag var på VFU förra veckan så var det en pojke på 4 år som när vi satt och spelade frågade mig "Vem som snurrar jorden?" och "Hur snurrar jorden?". Känns som jag borde kunna svara lite på det ialla fall men satt som ett stort frågetecken och visste inte vad jag skulle svara, tillslut så sa jag att vi skulle fråga en av pedagogerna på avdelningen och kolla upp det. Jag kom att tänka på Dimenäs föreläsning med månens faser och det, men kunde ändå inte svara något. Det blev helt tomt i huvudet. Då känner man sig verkligen dum, jag vill ju kunna svara när barnen frågar mig saker.

Så en stor tumme upp för den här kursen! Det vi lär oss behövs för mig. Naturvetenskap har aldrig varit något för mig och har under min skoltid haft svårt för det, så måste erkänna att jag var lite negativ mot denna kursen först men det vände fort.

/ Sophia

Frågor inför handledningstillfälle 2 - 5B

Här kommer våra frågor till handledning 2:

1. Hur förklarar vi på ett enkelt sätt vad ett moln egentligen är, vad är skillnad mellan vita och mörka? Och har du något bra tips på experiment som vi kan göra med barnen?

2. Vad bestämmer om det kommer regn eller snö, det kan ju komma regn trots att det är minusgrader? Varför regnar det inte i öknen när det finns moln?

3. Påverkas vattnets kretslopp av miljöförstöringar och skövlingar av regnskogarna? Beror översvämningar på mänskliga faktorer?

4. Den ökade aktiviteten på solen (solstormar), påverkar den vattnets kretslopp på samma sätt som det påverkar elektroniken?

/ Sophia Harling, Åsa Svensson och Linnéa Björkman

Tips till grupp 5b om vattnets kretslopp

Jag har hittat en animerad film som följer en liten vattenmolekyls långa resa från avloppet till en stor glaciär. Filmen är enkel och lite "mysig" och jag tror att den kan visas med fördel för de äldre förskolebarnen. Filmen är 4:33 min lång och finns tillgänglig tom 7/5 http://www.ur.se/play/134685
Jag har också ett tips på en bra sajt som har samlat alla möjliga (och omöjliga) fakta och vidareanvisningar till andra sajter i olika no-ämnen. Här finns kunskaper om livet i vattnet, miljöfrågor, väderfenomen m.m.www.burkar.nu
/Åsa Svensson

Lite funderingar kring moln Grupp 5B

Hej!
Jag har under helgen gått och funderat lite kring vattnets kretslopp och särskilt blivit intresserad av moln.
Om man kort ska beskriva vattnets kretslopp handlar det ju om att vattnet här på jorden avdunstar med solens strålar och bildar moln som det sedan faller nederbörd ifrån.
Jag blev nyfiken på hur många vattenmolekyler det måste finnas i ett moln för att det ska regna eller snöa ur molnet? Varför regnar det och inte snöar när det är kallt? Ibland kan man ju se slöjmoln som försvinner bort, vart försvinner det? Varför blir det dimma? Varför är molnen vita? Varför blir det översvämningar och torka? Varför regnar det t.ex inte i öknen?

Ja som ni märker har hela helgen varit inspirerad av naturvetenskap!

Hälsningar Linnéa Björkman

Seminarie utifrån Helldens bok (2010) Vägar till naturvetenskapens värld

Basgruppens frågor som vi diskuterade.

Vad händer när ett frö gror och hur förklaras det på ett metaforiskt sätt?

Ett frö som ligger torrt, mörkt och svalt kan sova hur länge som helst. När fröet blir fuktigt och varmt vaknar det och äter av sockret som finns inne i fröet.  Det börjar växa blir det en grön planta. Plantan får sin mat solens strålar.

Materia och energi kan aldrig försvinna bara omvandlas. Hur förklarar vi för barnen att det inte blir något kvar av ett brinnande ljus?

När vi tänder ett ljus så omvandlas stearinet till värme och stiger uppåt. Om vi låter barnen hålla handen över ljuset så känner de den värmen, då får barnen upptäcka att värmen finns där men att den inte syns. All materia syns inte! Vi kan också hålla en spegel ovanför ljuset så blir det sot på spegeln, då ser de på ett konkret sätt.

Hur förklarar vi konkret för barnen vad spillvärme är?

Människan avger värme och om vi sitter i ett rum exempelvis så märks det inte så tygligt, men om det är många människor i samma rum så blir det varmare där eftersom vi värmer upp rummet tillsammans som ett element. Vi tar inte till vara på värmen! Skulle vi bo fler människor på mindre utrymmen så skulle vi inte behöva elda/använda elementen på samma sätt, för vi avger värmen.

På vilka sätt kan modellen Learning Study vara betydande i vårt arbete i förskolan?

Barnen får lära sig genom variation/göra olika saker. Genom olika experiment kan man komma fram till samma resultat, det finns olika sätt att se på saker. Inget sätt är fel!

Vad består jorden på marken av?

Det består av rester från djur och växter som håller på att brytas ner. Detta kan vi påvisa genom experiment med exempelvis kompost.

Hur viktigt är det att lära barnen naturvetenskapliga begrepp såsom molekyl, kondensering och avdunstning? Kan det gå för långt vad gäller begreppsinlärning i förskolan?

Det är bra att barnen under förskoletiden börjar få höra de olika begreppen/orden, men det är viktigt att göra det på ett lekfullt/konkret sätt som barnen kan ta till sig.

Vad finns det för faror med att använda metaforer, t.ex. ”fröet drunknar om det får för mycket vatten”?

Metaforer kan användas med försiktighet.

Hur kan vi förklara vattnets kretslopp i stora och lättsamma drag för barnen?

Vi kan ställa en burk med vatten, och täta så ingen luft kommer in/ut, efter en dag har det bildats vattendroppar som hänger på locket. När dropparna blir tillräckligt stora så ”regnar” de ner. Och så fortsätter det så.

Förskolans och skolans uppgift är att förbereda barnen och eleverna för en okänd framtid, hur gör vi det på bästa sätt?

Det är viktigt att lära barnen hur pass stor roll vi själva har i naturens gång. Genom att lärarna har en god kompetens och att vi ger barnen tillgång till material och variation för ett ökat lärande. Ge dem ett bred kunskapsbas.

Ska läraren vänta på att barnen visar intresse för naturvetenskapliga ting?

Vi ska locka fram ett intresse, vi ska vara dörröppnare. Utnyttja vardagliga situationer.

Kommer arbetet med den reviderade läroplanen ställa till med problem i verksamheten?

Nej, snarare tvärtom. Men det kräver att pedagogerna har intresse och kunskap, och verkligen jobbar med den. Det innebär en förändring i samband med detta och det kan bli jobbigt, och vi människor är vanedjur.

Johans frågor

Det barnen upptäcker i sin omvärld är beroende av situationen och de människor de har omkring sig. Vad behöver vi för att hjälpa barnen att upptäcka och sätta ord på kunskapen?

Arbetslaget måste vara samställda, ha en gemensam barnsyn och ta tillvara på spontana funderingar hos barnen. Vi behöver erbjuda barnen en tillåtande och stimulerande miljö.

Som lärare behöver vi kunna fånga ögonblicken i barns utforskande och komma på olika sätt att utmana barnen att själva ta reda på sin kunskap. Vi behöver få lärandet lustfyllt och låta barnen göra spännande experiment för att få barnen aktiva och motiverade. Vår språkliga interaktion är viktig för barnens naturvetenskapliga tolkning. I utvecklingen av språket ligger en stor del av potentialen för ett fortsatt lärande.

Vi som lärare behöver själva förstå begreppet och känna till de kritiska punkterna och ha förmåga att göra variationer synliga för barnen. Detta gör genom att känna till var i den närmaste utvecklingszonen barnen befinner sig. Det måste finnas intresse, motivation, delaktighet, lekfullhet och det måste ske som ett samspel mellan pedagoger och barn, barn och pedagoger och mellan barnen.

Genom att ställa utmanande frågor i rätt ögonblick kan läraren hjälpa dem att urskilja och fokusera på flera kritiska aspekter samtidigt. På detta sätt kan även lärare förstå hur barn resonerar och förstå naturvetenskap.

Var i din verksamhet på förskolan kan barnet komma i kontakt med naturvetenskapliga begrepp?

Överallt det gäller bara att vara lyhörd och sätta ord på saker/begrepp för barnen och se naturkunskapen i det. När barnen tvättar händerna, äter, leker med vatten, ute när de bygger eller leker brandman (brandman, kabeltrumma och vattenslang).

Ute på gården oavsett årstid. På vintern finns snö och is, på våren vattenpölar. På sommaren finns småkryp och på hösten fallande löv. Begreppen kan också vara centrala vid promenader. Barnen själva är individer  fyllda av naturvetenskapliga begrepp.
En solig dag när solen skiner in genom fönstret kan vi diskutera solens energi och hur det , kommer sig att det blir varmt när solen skiner.
När barnen leker med vatten kan vi fråga dem vart vattnet kommer ifrån.
När det regnar kan vi prata om vattnets kretslopp.
När barnen åker pulka i backen kan vi prata om lägesenergi och friktion.
I naturen kan barnen få möta djur och växter i vilt tillstånd. Här kan barnen gå på upptäcksfärd, titta, känna, utforska och ställa frågor.

Vilka naturvetenskapliga begrepp behöver vi fördjupa oss i?

Det vi finner som intressant och det barnen ofta uppmärksammar
Fast, flytande och gas. Aggregationstillstånden  och rörelseenergi.
Vågor, Varför blir det vågor, kan man göra vågor inne/ ute. Likheter och olikheter.

 

Vilka fördelar / nackdelar finns mellan metaforer och modelltänkande utifrån Hellden och det antropomistiska sättet att uttrycka sig utifrån Thulin.

Likheten ligger i att se andra ting än oss människor som levande. Skillnaden är att metaforer används mer om växter än på djur. De är båda bra på att nå den närmaste utvecklingszonen. Den språkliga interaktionen är viktig.

Fördelarna är att vi genom metaforer kan beskriva och förklaras ett abstrakt begrepp som en liknelse/bild för att barnen ska förstå och väcka empati. En rätt använd metafor kan ses som en brygga mellan vår språkliga värld och den naturvetenskapliga. De kan hjälpa oss att förstå abstrakta fenomen mot bakgrund av våra personliga och konkreta erfarenheter. Genom att använda metaforen ”tandtroll” kan barnen förstå begreppet karies.

Nackdelen med en metafor är att vi inte får en helhetsbild utan förstår vissa delar. Vissa metaforer kan ledas in i återvändningsgränder istället för ett cirkelresonemang. Det riktiga begreppet kanske glöms bort, huvudsyftet kommer i skymundan.
Ett antropomistiskt förklaringssätt används för att få barn att förstå och för att väcka barns intresse och inlevelseförmåga. Det handlar om att ge växter och djur mänskliga egenskaper.  Det negativa med detta är att fokus kan hamna på gräshoppans påhittade familj istället för på kunskap om livet i stubben eller om organismers byggnad, livsvillkor och roll i ekosystemet.

Vattentema 5B

Här kommer våra frågor till hanledningen nästa vecka:

1. Vi har valt tema VATTEN. Ska vi välja inriktning (t.ex. vattnets kretslopp, flyta/sjunka), eller ska vi helt utgå från barnens intresse (exempelvis is)?

2. Måste alla tre ha samma inriktning?

3. Vi skulle vilja ha lite bra exempel på hur vi kan anpassa vårt tema till barnens ålder.

4. Vi skulle även vilja ha mer och bättre information om besöken på varandras förskolor. Vad är syftet?

5. Hur tycker du att vi ska lägga upp bloggandet? Ska vi fortsätta som vi gör nu?


/ Sophia, Linnéa och Åsa

Lite tips!!

Hej kära basgruppsvänner!!

Jag har hittat lite olika experiment som har med fenomenet vatten att göra och som jag gärna vill delge er!

Det första experimentet är:

Russinhissen

Det man behöver är:

kolsyrat vatten

ett glas

russin ( ej för stora)

Häll upp det kolsyrade vattnet i glaset och lägg därefter i russinen.

Sedan åker russinen upp och ner i glaset. Kolla gärna hur det ser ut på :

http://www.svtplay.se/v/1392296

Nästa experiment är:

Visst kan en apelsin flyta

Detta behövs: 2 skålar fyllda med vatten samt 2 apelsiner en oskalad och en skalad.

när barnen lägger den oskalade apelsinen i vattnet kommer den att flyta medan den oskalade kommer att sjunka.

Detta beror på att det i apelsinskalet finns små luftbubblor och av den anledningen flyter den skalade apelsinen trots sin storlek.

Hittade även ett intressant examensarbete i naturvetenskap med en mängd olika experiment som bilagor och en hel del andra bra tips på hur man kan arbeta med naturvetenskap och teknik i förskolan.

http://www.hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:128468/FULLTEXT01

Hälsningar Linnéa Björkman

 

Basgrupp 5B

Hej! Vi som har startat denna "minibasgrupp" heter Åsa Svensson, Linnea Björkman och Sophia Harling. Vi går 4:e terminen på Lärarprogrammet för förskolan i Skövde. För tillfället går vi en kurs i naturvetenskap och teknik, där blogg är obligatoriskt mellan oss studenter, dels i basgrupperna 5A och 5B samt med andra studenter i andra basgrupper.

Seminarie 20/1

Seminarie 20/1 2011

Hur bemöter vi alla barn på deras nivå samtidigt som vi utmanar dem?

• Utgå från det barnen tycker är intressant.
• Olika sätt som att undervisa , läsa om, titta på, undersöka, experimentera.
• Dela in barnen i smågrupper beroende på ålder, språk, kunskap, förkunskap

Finns det en risk med att genom att diskutera olika pedagogiska inriktningar för lärandets objekt .

• Glömmer bort själva syftet med lärandet istället för att fokusera på en viss pedagogik. På en förskola fick barnen klä granen när de hade gjort det gick en pedagog och ändrade på julgranskulorna som barnen hade satt upp.

Bör lärare undvika att uttrycka sig på ett antropomorfistiskt sätt för att öka förskollärares status?
Bra för att fånga barnens intresse. Väcka barns känslor. Tecken på inlevelseförmåga hos pedagogen.
Det negativa är att statusen på yrket minskar om vi frågor barnen hur gråsuggan känner och vad de gör. De flesta av oss tror inte att det skadar men att det är viktigt att tänka på vad vi säger.

Hur vi uppfattar lärandet i stubbtillverkningen.
Barnen fick samspela och komma med idéer om hur nätet formas. Hålen som blev i stubbe blev till gråsuggorna. Barnen fick konstruera något av deras ritning.

Hur behåller vi barnens intresse för djur och natur även när de blir äldre?
Vi kan bygga en bra grund diskutera hur vi är mot varandra och naturen i förskolan, skolan familjen. Väcka barnens intresse och få dem att förstå.
Få barnen aktiva i diskussioner och med sopsortering,


Lägga grunden för mycket. Årstider,
Alla barn kan inte lära sig allting. Viktigare att kunna ha tid att utvärdera och utveckla.

Det är upp till läraren att ansvara för att strävansmålen nås. Hur ska läraren uppfylla dem?
Det beror på hur pedagogen lägger upp arbetet och intresse.

En fördel med att ställa problematiserade frågor till barn är att de får tänka efter. Finns det några risker?
Frågan kan bli för svår och barnet kan uppfatta den på ett annat sätt. Får inget direkt svar.
Viktigt att belysa att alla barns svar är lika viktiga.

Vi diskuterade vad  begreppet lärande innebär.
Att erövra kan vara en metafor för lärande.  Ett sätt att erövra världen och ha beredskap inför nya situationer. Lärandets akt –hur och lärande objekt- vad blir ett lärande.
Ett lärande är alltid ett lärande om något och det beror på hur läraren väljer att gestalta detta tillsammans med barnen.

Regnbåge

Regnbågen

Eftersom basgruppen har valt vattnets kretslopp som fenomen, tror jag även att andra naturfenomen kommer att diskuteras i barngruppen, då vatten associeras med väderfenomen.   Barnen drar paralleller med sina tidigare iakttagelser och erfarenheter som har kopplingar till vatten, väder och naturfenomen. Jag tror personligen att naturfenomenen så som åska, blixtar, snö och regnbåge kommer att leda till intressanta diskussioner i barngruppen.

En regnbåge uppstår när solljuset bryts och speglas i vattendroppar. Solen måste alltså belysa vattendroppar för att det skall kunna bildas en regnbåge. Vattendropparna kan exempelvis vara regndroppar eller droppar från en vattenspridare eller ett vattenfall. När solljuset passerar in i en vattendroppe bryts det och delas samtidigt upp i regnbågens färger. En del av det ljus som kommit i droppen reflekteras, det vill säga speglas, i droppens bortre yta, och lämnar droppen samtidigt som ljusstrålen bryts ytterligare en gång. Strålarna träffar nämligen droppens klotformiga yta olika snett, och man kan kanske tycka att det borde betyda att det också lämnar droppen åt olika alla möjliga håll. I en riktning har ändå det ljus som kommer ut ur droppen störst intensitet, och det är därför det bildas en regnbåge.

Ljusstrålen kan ibland speglas två gånger i droppen, och då uppstår en svagare regnbåge utanför den första, en så kallad sekundär regnbåge.

Regnbågens alla färger

Att färgerna hamnar bredvid varandra beror på att vitt solljus är en blandning av regnbågens alla färger och att de olika färgerna bryts olika mycket när ljuset passerar gränsytan mellan luft och vatten. Ordningen mellan färgerna är alltid den samma i regnbågen. Utifrån räknat är färgerna rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett. I den svagare sekundära bågen, som ligger utanför huvudbågen är ordningen den omvända. Att färgerna kommer i den här ordningen beror på att ljus av olika våglängder bryts olika mycket av vattendropparna. Vitt solljus består av de uppräknade färgerna och rött har den längsta våglängden och violett har den kortaste.

Regnbågar i skymningen och natten

I solnedgången händer det att man får syn på en röd eller rosa regnbåge. Orsaken till detta är att solen i skymningen kan bli väldigt röd och att alla andra färger då nästan helt spridits bort.Det blir så därför att luftens partiklar - inte minst luftmolekylerna själva - sprider kortvågigt ljus kraftigt så att endast det långvågiga röda ljuset blir kvar. Det är för övrigt detta förhållande som gör att himlen är blå. Det blå ljuset är kortvågigt och sprids därför effektivt ut över hela himlen.

I sällsynta fall kan även svaga regnbågar synas nattetid, och då är det inte solen utan månens ljus som skapar dem. Månregnbågen kan ses regniga nätter med starkt månsken och mörk natthimmel. Månen måste vara full eller nästan full och dessutom stå relativt lågt på himlen, med regnet mittemot. Månregnbågen är oftast färglös eftersom ljuset ifråga inte är tillräckligt starkt för att aktivera färgreceptorer i våra ögon. /Åsa Svensson

Källa:   http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/regnbage-1.3891

        

Bloggens syfte

Vi är tre stycken blivande förskollärare, som går termin 4 av 7 på Högskolan i Skövde. I kursen Naturvetenskap och teknik ingår det att aktivt blogga om ett valt naturfenomen.Vi har valt vattnets krettslopp som fenomen, dels för att det fascinerar och ständigt finns runt oss. Men vatten är också ett omtyckt materia för barnen att leka med i dess olika former samt att det är en förutsättning för allt liv på jorden.

Vi studenter kommer att utgå ifrån en gemensam planering av ett valt lärtillfälle med tillhörande experiment på våra olika VFU-platser. Efersom barngrupperna ser olika ut med åldrar, intressen och behov, kommer vi anpassa lärtillfällena efter barngrupperna. Under några veckor samlar vi fakta om fenomenet genom kurslitteratur, vetenskapliga artiklar samt handledning av expertis. Det är också meningen att vi studenter kommer att besöka varandras VFU-platser då experimenten utförs i barngrupperna, detta för att få tillfälle att öva på kommande yrkesroll då vi kritiskt granskar varandra och reflekterar över eventuella förändringar.