Regnbåge

Regnbågen

Eftersom basgruppen har valt vattnets kretslopp som fenomen, tror jag även att andra naturfenomen kommer att diskuteras i barngruppen, då vatten associeras med väderfenomen.   Barnen drar paralleller med sina tidigare iakttagelser och erfarenheter som har kopplingar till vatten, väder och naturfenomen. Jag tror personligen att naturfenomenen så som åska, blixtar, snö och regnbåge kommer att leda till intressanta diskussioner i barngruppen.

En regnbåge uppstår när solljuset bryts och speglas i vattendroppar. Solen måste alltså belysa vattendroppar för att det skall kunna bildas en regnbåge. Vattendropparna kan exempelvis vara regndroppar eller droppar från en vattenspridare eller ett vattenfall. När solljuset passerar in i en vattendroppe bryts det och delas samtidigt upp i regnbågens färger. En del av det ljus som kommit i droppen reflekteras, det vill säga speglas, i droppens bortre yta, och lämnar droppen samtidigt som ljusstrålen bryts ytterligare en gång. Strålarna träffar nämligen droppens klotformiga yta olika snett, och man kan kanske tycka att det borde betyda att det också lämnar droppen åt olika alla möjliga håll. I en riktning har ändå det ljus som kommer ut ur droppen störst intensitet, och det är därför det bildas en regnbåge.

Ljusstrålen kan ibland speglas två gånger i droppen, och då uppstår en svagare regnbåge utanför den första, en så kallad sekundär regnbåge.

Regnbågens alla färger

Att färgerna hamnar bredvid varandra beror på att vitt solljus är en blandning av regnbågens alla färger och att de olika färgerna bryts olika mycket när ljuset passerar gränsytan mellan luft och vatten. Ordningen mellan färgerna är alltid den samma i regnbågen. Utifrån räknat är färgerna rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett. I den svagare sekundära bågen, som ligger utanför huvudbågen är ordningen den omvända. Att färgerna kommer i den här ordningen beror på att ljus av olika våglängder bryts olika mycket av vattendropparna. Vitt solljus består av de uppräknade färgerna och rött har den längsta våglängden och violett har den kortaste.

Regnbågar i skymningen och natten

I solnedgången händer det att man får syn på en röd eller rosa regnbåge. Orsaken till detta är att solen i skymningen kan bli väldigt röd och att alla andra färger då nästan helt spridits bort.Det blir så därför att luftens partiklar - inte minst luftmolekylerna själva - sprider kortvågigt ljus kraftigt så att endast det långvågiga röda ljuset blir kvar. Det är för övrigt detta förhållande som gör att himlen är blå. Det blå ljuset är kortvågigt och sprids därför effektivt ut över hela himlen.

I sällsynta fall kan även svaga regnbågar synas nattetid, och då är det inte solen utan månens ljus som skapar dem. Månregnbågen kan ses regniga nätter med starkt månsken och mörk natthimmel. Månen måste vara full eller nästan full och dessutom stå relativt lågt på himlen, med regnet mittemot. Månregnbågen är oftast färglös eftersom ljuset ifråga inte är tillräckligt starkt för att aktivera färgreceptorer i våra ögon. /Åsa Svensson

Källa:   http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/regnbage-1.3891