Seminarie utifrån Helldens bok (2010) Vägar till naturvetenskapens värld

Basgruppens frågor som vi diskuterade.

Vad händer när ett frö gror och hur förklaras det på ett metaforiskt sätt?

Ett frö som ligger torrt, mörkt och svalt kan sova hur länge som helst. När fröet blir fuktigt och varmt vaknar det och äter av sockret som finns inne i fröet.  Det börjar växa blir det en grön planta. Plantan får sin mat solens strålar.

Materia och energi kan aldrig försvinna bara omvandlas. Hur förklarar vi för barnen att det inte blir något kvar av ett brinnande ljus?

När vi tänder ett ljus så omvandlas stearinet till värme och stiger uppåt. Om vi låter barnen hålla handen över ljuset så känner de den värmen, då får barnen upptäcka att värmen finns där men att den inte syns. All materia syns inte! Vi kan också hålla en spegel ovanför ljuset så blir det sot på spegeln, då ser de på ett konkret sätt.

Hur förklarar vi konkret för barnen vad spillvärme är?

Människan avger värme och om vi sitter i ett rum exempelvis så märks det inte så tygligt, men om det är många människor i samma rum så blir det varmare där eftersom vi värmer upp rummet tillsammans som ett element. Vi tar inte till vara på värmen! Skulle vi bo fler människor på mindre utrymmen så skulle vi inte behöva elda/använda elementen på samma sätt, för vi avger värmen.

På vilka sätt kan modellen Learning Study vara betydande i vårt arbete i förskolan?

Barnen får lära sig genom variation/göra olika saker. Genom olika experiment kan man komma fram till samma resultat, det finns olika sätt att se på saker. Inget sätt är fel!

Vad består jorden på marken av?

Det består av rester från djur och växter som håller på att brytas ner. Detta kan vi påvisa genom experiment med exempelvis kompost.

Hur viktigt är det att lära barnen naturvetenskapliga begrepp såsom molekyl, kondensering och avdunstning? Kan det gå för långt vad gäller begreppsinlärning i förskolan?

Det är bra att barnen under förskoletiden börjar få höra de olika begreppen/orden, men det är viktigt att göra det på ett lekfullt/konkret sätt som barnen kan ta till sig.

Vad finns det för faror med att använda metaforer, t.ex. ”fröet drunknar om det får för mycket vatten”?

Metaforer kan användas med försiktighet.

Hur kan vi förklara vattnets kretslopp i stora och lättsamma drag för barnen?

Vi kan ställa en burk med vatten, och täta så ingen luft kommer in/ut, efter en dag har det bildats vattendroppar som hänger på locket. När dropparna blir tillräckligt stora så ”regnar” de ner. Och så fortsätter det så.

Förskolans och skolans uppgift är att förbereda barnen och eleverna för en okänd framtid, hur gör vi det på bästa sätt?

Det är viktigt att lära barnen hur pass stor roll vi själva har i naturens gång. Genom att lärarna har en god kompetens och att vi ger barnen tillgång till material och variation för ett ökat lärande. Ge dem ett bred kunskapsbas.

Ska läraren vänta på att barnen visar intresse för naturvetenskapliga ting?

Vi ska locka fram ett intresse, vi ska vara dörröppnare. Utnyttja vardagliga situationer.

Kommer arbetet med den reviderade läroplanen ställa till med problem i verksamheten?

Nej, snarare tvärtom. Men det kräver att pedagogerna har intresse och kunskap, och verkligen jobbar med den. Det innebär en förändring i samband med detta och det kan bli jobbigt, och vi människor är vanedjur.

Johans frågor

Det barnen upptäcker i sin omvärld är beroende av situationen och de människor de har omkring sig. Vad behöver vi för att hjälpa barnen att upptäcka och sätta ord på kunskapen?

Arbetslaget måste vara samställda, ha en gemensam barnsyn och ta tillvara på spontana funderingar hos barnen. Vi behöver erbjuda barnen en tillåtande och stimulerande miljö.

Som lärare behöver vi kunna fånga ögonblicken i barns utforskande och komma på olika sätt att utmana barnen att själva ta reda på sin kunskap. Vi behöver få lärandet lustfyllt och låta barnen göra spännande experiment för att få barnen aktiva och motiverade. Vår språkliga interaktion är viktig för barnens naturvetenskapliga tolkning. I utvecklingen av språket ligger en stor del av potentialen för ett fortsatt lärande.

Vi som lärare behöver själva förstå begreppet och känna till de kritiska punkterna och ha förmåga att göra variationer synliga för barnen. Detta gör genom att känna till var i den närmaste utvecklingszonen barnen befinner sig. Det måste finnas intresse, motivation, delaktighet, lekfullhet och det måste ske som ett samspel mellan pedagoger och barn, barn och pedagoger och mellan barnen.

Genom att ställa utmanande frågor i rätt ögonblick kan läraren hjälpa dem att urskilja och fokusera på flera kritiska aspekter samtidigt. På detta sätt kan även lärare förstå hur barn resonerar och förstå naturvetenskap.

Var i din verksamhet på förskolan kan barnet komma i kontakt med naturvetenskapliga begrepp?

Överallt det gäller bara att vara lyhörd och sätta ord på saker/begrepp för barnen och se naturkunskapen i det. När barnen tvättar händerna, äter, leker med vatten, ute när de bygger eller leker brandman (brandman, kabeltrumma och vattenslang).

Ute på gården oavsett årstid. På vintern finns snö och is, på våren vattenpölar. På sommaren finns småkryp och på hösten fallande löv. Begreppen kan också vara centrala vid promenader. Barnen själva är individer  fyllda av naturvetenskapliga begrepp.
En solig dag när solen skiner in genom fönstret kan vi diskutera solens energi och hur det , kommer sig att det blir varmt när solen skiner.
När barnen leker med vatten kan vi fråga dem vart vattnet kommer ifrån.
När det regnar kan vi prata om vattnets kretslopp.
När barnen åker pulka i backen kan vi prata om lägesenergi och friktion.
I naturen kan barnen få möta djur och växter i vilt tillstånd. Här kan barnen gå på upptäcksfärd, titta, känna, utforska och ställa frågor.

Vilka naturvetenskapliga begrepp behöver vi fördjupa oss i?

Det vi finner som intressant och det barnen ofta uppmärksammar
Fast, flytande och gas. Aggregationstillstånden  och rörelseenergi.
Vågor, Varför blir det vågor, kan man göra vågor inne/ ute. Likheter och olikheter.

 

Vilka fördelar / nackdelar finns mellan metaforer och modelltänkande utifrån Hellden och det antropomistiska sättet att uttrycka sig utifrån Thulin.

Likheten ligger i att se andra ting än oss människor som levande. Skillnaden är att metaforer används mer om växter än på djur. De är båda bra på att nå den närmaste utvecklingszonen. Den språkliga interaktionen är viktig.

Fördelarna är att vi genom metaforer kan beskriva och förklaras ett abstrakt begrepp som en liknelse/bild för att barnen ska förstå och väcka empati. En rätt använd metafor kan ses som en brygga mellan vår språkliga värld och den naturvetenskapliga. De kan hjälpa oss att förstå abstrakta fenomen mot bakgrund av våra personliga och konkreta erfarenheter. Genom att använda metaforen ”tandtroll” kan barnen förstå begreppet karies.

Nackdelen med en metafor är att vi inte får en helhetsbild utan förstår vissa delar. Vissa metaforer kan ledas in i återvändningsgränder istället för ett cirkelresonemang. Det riktiga begreppet kanske glöms bort, huvudsyftet kommer i skymundan.
Ett antropomistiskt förklaringssätt används för att få barn att förstå och för att väcka barns intresse och inlevelseförmåga. Det handlar om att ge växter och djur mänskliga egenskaper.  Det negativa med detta är att fokus kan hamna på gräshoppans påhittade familj istället för på kunskap om livet i stubben eller om organismers byggnad, livsvillkor och roll i ekosystemet.