Den barngruppen som jag hade bestod av 7 barn (två har fyllt 6 år och de andra fem fyller 6 senare i år) och det var tre flickor och fyra pojkar. När alla hade satt sig vid bordet så sa jag att vi skulle göra ett regnväder i flaskan som jag hade med mig. Jag visste att de hade förkunskaper om vattnets kretslopp eftersom de som jag skrev i min planering har jobbat med det under hösten så jag började det hela med att fråga om de kommer ihåg det de har fått lära sig om vattnets kretslopp. De flesta sa att de mindes lite men inte allt så då sa jag att det är när vattnet regnar ner, sedan avdunstar upp i molnen igen och regnar ner o.s.v. Medans vi hade pratat om detta gjorde jag iordning experimentet och när jag la på kylklampen (tog en kylklamp istället för isbitar då det var lättare att ta med till förskolan) så sa jag att det kunde ta några minuter innan det kunde hända något. Jag förklarade att avdunstning inte går att se med blotta ögat för vattendropparna är så små och samtidigt så såg vi att den började bildas kondens på flaskan och då sa jag att vattendropparna har ”klättrat” uppåt i flaskan och satt sig på kanten istället. Det hade även börjat bildas små vattendroppar längst upp i flaskan i urgröpningen under kylklampen och då satte sig barnen närmare för att se dropparna. Jag tog bort kylklampen för att det skulle synas bättre och efter en stund så droppade det faktiskt ner en droppe!
Jag blev väldigt glad när det faktiskt droppade, för varje gång jag hade provat experimentet hemma så misslyckades det varje gång. Att barnen var intresserade, fokuserade och delaktiga under hela tiden gjorde också att jag blev nöjd och det kändes väldigt bra efteråt. När jag diskuterade med barnen så fick jag intrycket av att de förstod hur jag menade och att de lärde sig och tog inte det vi pratade om.
/ Sophia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar